Annons:

Gå till söksidan på Realtid.se Gå till söksidan på Eniro.se (öppnas i nytt fönster)

Annons:


Annons:

Annons:

Krönika av Malcolm Svensson Rothmaier

Malcolm Svensson Rothmaier

Det blir dyrare än du tror

Tro inte på snacket om bättre tider för dig som bolånekund, skriver Realtid.se:s makroredaktör Malcolm Svensson Rothmaier i veckans krönika.

Det blir ”bättre tider för låntagare när boräntan lättar”, skriver Dagens Nyheter på onsdagen.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

Det är både sant – och inte. Det viktiga för bolåntagare är inte Riksbankens prognos, utan vad marknaden förväntar sig för framtida räntepolitik. En annan viktig faktor är den premie som bankerna får betala för upplåning.

Bakgrunden är att Riksbanken på tisdagen meddelade att reporäntan höjs med 25 punkter till 1,00 procent från och med i dag, onsdag.

Men eftersom marknaden länge väntat sig en höjning vid oktobermötet påverkar den inte bolåneräntorna. Den var nämligen vad som, med ekonomtermer, brukar kallas ”diskonterad”, det vill säga inprisad av räntemarknaden.

Enbart för räntor med väldigt kort löptid (läs dagslånemarknaden) får räntehöjningen en nämnbar effekt.

För bolåntagare spelar höjningen däremot ingen roll eftersom det i dag inte går att ta ett lån med en helt rörlig ränta (som flukturerar efter STIBOR:s dagsnoteringar). Med ”rörlig ränta” på bolån avses numer lån med tre månaders bindningstid.

Det viktiga för bolåntagaren är således vad marknaden förväntar sig om framtida ränteutveckling den dagen lånet ska refinansieras. På så sätt kan gårdagens räntebesked från Riksbanken vara lysande för bolåntagare som snart ska refinansiera sina lån.

Riksbanken justerade nämligen sin räntebana ned mot marknadens förväntan om framtida reporäntenivåer.

Även om marknaden räknat med att Riksbanken framöver inte kommer att höja så mycket som de tidigare aviserat, blev marknadsaktörena tagna på sängen av räntebaneförändringen. Analytiker hade nämligen inte väntat sig att riksbanken skulle reagera redan under oktobermötet.

Till följd av detta letade sig marknadsräntor med längre löptid ner, samtidigt som kronan försvagades. Detta borde således föranleda lägre bolåneräntor.

Alltjämt pekar Riksbankens prognos på ytterligare en höjning i år (under december-mötet), samt ytterligare två fram till april 2011 (februari och april).

Skillnaden är att Riksbankens prognos pekar på en reporänta på 2,0 procent (2,4 procent vid septembermötet) för att vi slutet av 2012 ha stigit till 2,9 procent (3,3 procent).

Men Riksbankens reporänta är inte det enda som styr bolåneräntorna. Reporäntan styr, som ovan nämnt, enbart räntan på bankernas allra kortaste upplåning (samt penningmängden).

Under de senaste veckorna har de sista lånen till fast ränta löpt ut, vilket medfört att banksektorn dränerats på likviditet samt blivit sittandes med mer räntepapper (som de använt som säkerhet för lånen hos riksbanken).

Framför allt handlar det om att bankerna blivit sittande med bostadsobligationer. Efterfrågan var nämligen låg på lån till fast ränta hos riksbanken med företagscertifikat som säkerhet.

Till följd av detta har räntan på bostadsobligationer stigit under de senaste veckorna. Bankerna får således betala mer för längre upplåning och detta bör i sin tur medföra högre räntor på bolån med längre löptid.

Vi har också sett hur samtliga banker höjt räntan på exempelvis två, tre och fem-åriga lån under den senaste tiden. Handelsbanken, Nordea och SEB har samtliga gjort uppjusteringar på några punkter under den senaste veckan, visar Compricer.

I takt med att vi närmar oss december och i sin tur februari och april (kommande tre möten) kommer dessutom de korta bolåneräntorna att ticka upp än mer. Detta då marknaden väntar sig att Riksbanken höjer räntan samtliga dessa tre möten.

Artikeln fortsätter nedan 


Annons:




Riksbankens räntebesked är alltså en viktig faktor för utvecklingen av bolåneräntorna. Men det är långtifrån den enda faktor som styr räntenivån.

Att samtliga Riksbankens stödlåneprogram till banker nu löpt ut har haft större inverkan på bolåneräntorna under de senaste veckorna då detta har höjt bankernas kostnad för att låna upp kapital till bolån.

Generellt styrs inte heller marknadsräntenivåer av Riksbankens räntebesked och prognoser, utan av marknadsaktörers syn på framtida ränteförändringar. Bankekonomer har alltså större makt än Stefan Ingves när det gäller att styra räntan på bundna lån.
  • Skriv ut artikeln (öppnas i nytt fönster)Skriv ut artikeln
  • Tipsa om artikeln (öppnas i nytt fönster)Tipsa
  • Dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)Dela på Facebook

Annons:

Annons:

Annons:


Annons:


Annons: