Juridik

Annons:

DEN GYLLENE FÅNGKEDJAN?

De får mest
på Mannheimer

msa_473.jpg
Några kedjefångar går i takt, på samma sätt som Mannheimer Swartlings delägare får lika höga aktieutdelningar (givet att de varit delägare lika länge).
Foto: Public Domain (fångarna); Scanpix (logotypen)

Realtid.se har läst aktieägarlängden i Mannheimer Swartlings årsredovisning.

Går man in på Mannheimer Swartlings Stockholmskontor och ber receptionisterna om en årsredovisning får man en vacker glansig broschyr betitlad ”Årsrapport 2009”. De enda siffrorna är några ”nyckelfakta”, exempelvis omsättning och antal medarbetare, på en flik på omslagets bakre insida.

Årsredovisningen finns dock tillgänglig på betaldatabasen syna.se. Förutom räkenskaper finns bland annat uppgifter om hur många aktier respektive delägare har.

Denna årsredovisning har Realtid.se läst.

Av ägarlängden framgår att nästan hälften av delägarna har 345 aktier var, aktier som berättigar till 7719 kronor styck i utdelning, dvs sammanlagt 2,67 miljoner kronor per person (därutöver äger de varsin preferensaktie som i år gav drygt 90.000 kronor styck).

Summa summarum går därmed 60 procent av den utdelade vinsten på runt 175 miljoner kronor till knappt hälften av delägarna.

En av delägarna, Stockholmsbaserade amerikanen Adam Green (delägare sedan 2006 och innehavare av ungefär två tredjedelar av det maximala antalet aktier), förklarar vad skillnaderna i innehav beror på:

– Vi har ett så kallat ”true partnership”-system som går ut på att alla delägare delar lika. Det enda som gör skillnad är senioritet, alltså hur många år man varit delägare. Det är något som är ganska ovanligt för oss; det är bara några mycket högprofilerade byråer i New York och London som har det så, och kanske någon nordisk utöver Mannheimer Swartling.

Idén, förklarar han, är att stävja ej kundnyttig konkurrens mellan delägare, något som blir den naturliga effekten av det ”eat what you kill”-system som andra byråer tillämpar.

Han exemplifierar med att det under sådana system kan inträffa att en jurist okunnig i skattefrågor ta sig an ett skattemål för egen vinnings skull.

Så om man ringer Vinge och har ett skatteproblem kan man råka ut för en icke skattekunnig jurist?
– Jag vill inte uttala mig om någon annan byrå; det var mer en illustration, säger Green.

Nå: skillnaderna i utdelning på Mannheimer Swartling beror alltså helt enkelt på hur länge någon varit delägare. Enbart det: inte prestation.

Hur belönar ni initiativ och straffar lata med den incitamentstrukturen?
– Jag förstår att det kanske kan låta konstigt att ha det här systemet, men människor som placeras i rätt sammanhang är inte lata.

– Det här genomsyrar hela företagskulturen: så har exempelvis alla associates samma lön, och alla biträdande jurister, säger Green och talar sig under en stund varm för principen om att dela lika (som, förklarar han, faktiskt inte kallas för true partnership i den anglosaxiska världen: där heter det ”lockstep system”, alluderande på att man går i takt, med benen låsta vid varandra, som gamla tiders amerikanska kedjefångar). Vad ingångslönen är vet han inte.

Realtid.se frågar om man, om likafördelningssystemet är så förträffligt, inte borde tillämpa det ännu mer renodlat: hela vinsten hade kunnat delas i lika delar mellan både delägare och biträdande jurister.

Artikeln fortsätter nedan 


Annons:




Adam Green förklarar då att det är ägarna av företaget som tar den finansiella risken, och att aktieägarna (de som får dela på vinsten) är just nyckelpersonal och chefer.

– De anställda behandlas inte som ägare; det tror jag är vad som gäller på alla advokatbyråer.

Antalet jurister på Mannheimer Swartling är enligt ”Årsrapport 2009” 410, varav alltså 86 är delägare. Beträffande ökningen av antalet delägare kan nämnas att den advokat som Realtid.se i november rapporterade om pga att han då hade utsetts till just ny delägare nämns i årsredovisningens avsnitt om en nyemission: advokaten får teckna 172 aktier i bolaget för 100 kronor styck, aktier som alltså berättigar till en utdelning om – sett till senaste året – drygt 7719 kronor styck.

Men när han lämnar bolaget får han lämna tillbaka sina aktier. ”Naked in, naked out”, kallas denna princip.

En gyllene bur – eller fångkedja, om man så vill.
  • Skriv ut artikeln (öppnas i nytt fönster)Skriv ut artikeln
  • Tipsa om artikeln (öppnas i nytt fönster)Tipsa
  • Dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)Dela på Facebook

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

 
 

Annons:

 
 

Annons:


Annons: